Amnesty International är en global rörelse där mer än 7 miljoner människor i världen agerar för att mänskliga rättigheter ska gälla alla, alltid.

Statens ansvar för företag

Den svenska regeringens exportstrategi

2015 antog den svenska regeringen en exportstrategi för att stärka företags exportmöjligheter på tillväxtmarknader. Många av de länderna som regeringen prioriterar i sin exportstrategi är länder där det sker grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna. I en skrivelse till riksdagen från maj 2016 har regeringen identifierat företagande på svåra marknader som en mål- och intressekonflikt i förhållande till rättvis och hållbar global utveckling. Frågan är vad regeringen gör för att hantera målkonflikten. Amnesty anser att skärpta krav från staten på företag som deltar på främjanderesor, eller som på annat sätt får stöd från staten, kan vara verkningsfullt för att hantera målkonflikten och öka skyddet för de mänskliga rättigheterna på marknader såsom Saudiarabien, Iran och Kazakhstan.

Läs Amnestys rekommendationer till Handelsminister Ann Linde inför sin handelsresa till Saudiarabien.  

 

Även om ekonomiska aktörer har större makt och inflytande nu än någon gång tidigare har staten fortfarande en skyldighet att skydda från kränkningar av de mänskliga rättigheterna. 

Amnesty Internationals utredningsarbete har riktat uppmärksamheten på de negativa effekter som företag kan ha på de mänskliga rättigheterna hos de människor och samhällen som påverkas av deras verksamhet. Organisationer som handlar med kvinnor och barn, fabriker som utnyttjar utsatta arbetare, råvaruindustrier som gynnar konflikter eller blundar för kränkningar.

Rapporteringarna från Abu Ghraib har påmint om oss om att det till och med är möjligt för privata företag att bli involverade i tortyr och krigsbrott. Trots detta finns det idag få mekanismer på nationell eller internationell nivå för att förhindra människorättskränkningar från företag eller för att ställa företag till svars för människorättskränkningar. Detta betyder att de som drabbas av företagens verksamhet – ofta redan marginaliserade och utsatta – lämnas maktlösa, utan det skydd de har rätt till eller meningsfull tillgång till rättvisa.

Internationella standarder för företag och mänskliga rättigheter

Staten är primärt skyldig att säkerställa att dess medborgare kan åtnjuta de mänskliga rättigheterna och detta innefattar en skyldighet att skydda alla människor från andra aktörers skadliga handlingar, inklusive företag. Skyldigheten kan även sträcka sig sig utanför det egna landets gränser. 

Men regeringar underlåter ofta att reglera de konsekvenser på mänskliga rättigheter som företags handlande ger upphov till samt att säkerställa tillgång till rättvisa för dem vars mänskliga rättigheter kränks genom ett företags verksamhet. Hittills har de flesta företags arbete med ansvar för mänskliga rättigheter skett genom olika typer av frivilliga koder och initiativ.

Vissa frivilliga initiativ har en roll att spela, men de kan aldrig vara en ersättning för nationella, regionala och globala standarder som kräver att alla företag ska respektera alla mänskliga rättigheter och som innefattar både företags och staters skyldigheter och ansvar för mänskliga rättigheter. 

Bland de internationellt erkända riktlinjer finns FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter som även är integrerade i OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Principerna utvecklar ett verktyg som kallas för mänskliga rättigheters due diligence som beskriver hur företag ska identifiera, förhindra, begränsa och redogöra för hur de åtgärdar sin negativ påverkan på de mänskliga rättigheterna. Stater har blivit ombedda att implementera de vägledande principerna nationellt. Sveriges regering lanserade sin handlingsplan för företagande och mänskliga rättigheter i augusti 2015. Flera organisationer är besvikna på handlingsplanen och menar att det saknas konkreta åtgärder och bindande regler för företag.

Läs Amnestys, Diakonias, FIANs, Latinamerikagruppernas och Swedwatchs uttalande om den svenska handlingsplanen (augusti 2015).

Läs Amnestys, FIANs, Latinamerikagruppernas, Swedwatchs och Svenska kyrkans synpunkter på regeringens första utkast (mars 2015).

 

Vad gör Amnesty International?

Amnesty Internationals arbete med ekonomiska aktörer, inklusive transnationella företag och internationella finansiella organisationer, har utvecklats allt eftersom dessa aktörers makt och inflytande över stater och internationella organisationer ökat, liksom deras inverkan på mänskliga rättigheter. Genom utredningar och analys riktar vi uppmärksamheten mot människorättskränkningar där företag är medskyldiga och mot hur regeringar underlåter att förhindra dessa kränkningar och med att ställa företag till svars när de inträffar.

Vi driver kampanjer för globala standarder för företag och mänskliga rättigheter och starkare ramverk på både nationell och internationell nivå som gör det möjligt att utkräva ansvar för mänskliga rättigheter av företag. 

Utgångspunkten för Amnesty Internationals arbete är personer vars mänskliga rättigheter kan komma att hotas genom ekonomiska aktörers handlande eller icke-handlande. Vi strävar efter att deras röst ska höras, med förhoppningen att meningsfulla långsiktiga lösningar ska vara väl grundade i de faktiska erfarenheterna hos dem som drabbats av människorättskränkningar.

Läs Amnesty Internationals rapport om svårigheterna för drabbade att få tillgång till rättvisa:

Injustice Incorporated - Corporate Abuses and the Human Right to Remedy

Läs ECCJ Sveriges rapport om mänskliga rättigheters due diligence i det svenska rättssystemet. ECCJ European Coalition for Corporate Justcie är ett nätverk av organisationer där Amnesty, Diakonia, Fair Trade Center, Latinamerikagrupperna och Swedwatch, bland andra, ingår. 

Mänskliga rättigheters due diligence - den svenska statens skyldigheter och företagens ansvar