Amnesty International är en global rörelse där mer än 7 miljoner människor i världen agerar för att mänskliga rättigheter ska gälla alla, alltid.

Diskriminering av Europas romer

två romska barn som lever i fattigdom i europa

Genom historien har romerna i Europa diskriminerats. Fortfarande under 2000-talet exkluderas de, trots alla lagar, åtgärder och planer som ska se till att alla människors rättigheter respekteras. Nationella regeringar och lokala myndigheter fortsätter att diskriminera och separera romerna från den övriga befolkningen.

Romerna är Europas största etniska minoritet. Det finns uppskattningsvis mellan tio och tolv miljoner romer i Europa, varav ungefär sex miljoner är medborgare i en EU-stat. Romer är ingen homogen etnisk grupp utan de som kallar sig romer tillhör många olika språkliga och kulturella grupper. Genom historien har romerna diskriminerats, förslavats, kränkts och segregerats från majoritetsbefolkningen. De flesta europeiska länder i dag, inom och utanför EU, förbjuder idag etnisk diskriminering i sin lagstiftning. Ändå är diskrimineringen, stigmatiseringen och våldet mot romer i de flesta länder i Europa fortfarande omfattande och ett stort människorättsproblem.

De flesta romer i Europa lever i Central- och Östeuropa, men flertalet länder i Västeuropa har också romska medborgare eller romer som migrerat från andra länder. I många länder lever de i djup fattigdom och har ofta sämre tillgång till bostäder, utbildning och hälso- och sjukvård än den övriga befolkningen. Ofta nekas de tillgång till grundläggande samhällsservice som rent vatten och sanitet. Över hela Europa tvångsvräks romer från sina hem och utsätts för rasistiskt motiverade brott och står ofta utan skydd från rättsvårdande myndigheter. Samtidigt som myndigheterna ofta övervakar romer, mot bakgrund av föreställningen att romer är särskilt brottsbenägna, tillhandahåller de bristande skydd i de fall då romerna själva är brottsoffer. Romska kvinnor som utsätts för våld i hemmet, eller romer som utsätts för hatbrott, står ofta helt utan skydd och möjlighet till upprättelse.

Stereotypa och rasistiska föreställningar om romer som ohygienska, obildade, oärliga och rotlösa leder till ytterligare exkludering och segregation. Den särskilda sorts rasism som riktas mot romer, eller mot människor som uppfattas som romer, kallas antiziganism (på engelska: Anti-Gypsyism). Enligt Rita Izsák, FN:s särskilda rapportör för minoritetsfrågor, kan antiziganism definieras som “en särskild form av rasism, en ideologi baserad på idén om raslig överlägsenhet, en form av avhumanisering och institutionell rasism som närts av historisk diskriminering vilken uttrycks, bland annat, i våld, hate speech, exploatering, stigmatisering och den mest oförblommerade formen av diskriminering”.

Till följd av att Rumänien och Bulgarien gick med i EU 2007, och deras medborgare successivt kom att omfattas av den fria rörligheten, har många romska rumänska och bulgariska medborgare valt att lämna sina hemländer tillfälligt eller permanent. Bakgrunden är i många fall den omfattande diskrimineringen och stigmatiseringen i hemländerna vilken gör det mycket svårt för många romer att få tillgång till sina mest grundläggande rättigheter som utbildning till barnen, hälso- och sjukvård, bostad och vattenförsörjning. Efter den ekonomiska krisen 2008 har det blivit allt svårare för migranter inom EU att hitta arbete i andra medlemsländer, och många av de romska rumänska och bulgariska medborgarna har inte sett någon annan utväg än att tigga ihop pengar till överlevnad i Västeuropa.