Väpnade konflikter

Väpnad konflikt kan pågå mellan två eller flera stater eller råda inom en stat i form av inre oroligheter. I det kaos som råder vid en väpnad konflikt förekommer ofta allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna, som tortyr och utomrättsliga avrättningar.

I samband med väpnade konflikter ersätts ofta civila lagar med undantagslagar. Syftet kan vara att regeringen vill kringgå den civila lagstiftningen. De viktigaste internationella och regionala konventionerna gäller dock såväl i fredstid som under väpnad konflikt, till exempel den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, FN:s konvention mot tortyr och den Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna. Under krig och väpnad konflikt gäller dessutom Genèvekonventionerna som innehåller regler för hur sårade och sjuka soldater, krigsfångar och civilbefolkning ska behandlas.

I samband med väpnade konflikter anser Amnesty att den som har den faktiska kontrollen i ett land eller ett område ansvarar för att lag och ordning upprätthålls. Amnesty vänder sig därför direkt till den makthavande, oavsett om det är en regering eller en väpnad oppositionsgrupp. Amnesty tar inte ställning för någon part i en pågående konflikt utan inriktar sitt arbete mot kränkningar av de mänskliga rättigheterna oavsett vem som är förövaren.

I många länder kränks mänskliga rättigheter av väpnade politiska grupper. Enligt Amnestys definition är en väpnad politisk grupp en sammanslutning av människor som har ett politiskt syfte och som inte lyder under någon regering. Grupperna kan vara små med begränsad makt eller stora och behärska vidsträckta landområden. Somliga kan ha fått ett visst internationellt erkännande och ha regeringsliknande befogenheter. Till väpnade politiska grupper räknas inte grupper av människor som opererar utan militär ledning eller grupper som verkar med regeringens goda minne, såsom paramilitära grupper eller dödspatruller.

Även om det är regeringen i ett land som enligt folkrätten har huvudansvaret för att mänskliga rättigheter respekteras, fördömer Amnesty kränkningar av dessa rättigheter även om de begås av en väpnad politisk grupp. Enligt Amnesty är det den som har den faktiska kontrollen i ett land eller område som ansvarar för att lag och ordning upprätthålls inom landets eller områdets gränser, oavsett om det är en regering eller en väpnad politisk grupp. Då det kommer till Amnestys kännedom att kränkningar mot mänskliga rättigheter förekommer, vänder sig därför Amnesty till den som har den verkliga kontrollen i ett land eller ett område. Amnesty fördömer handlingar, inte organisationer, och tar inte ställning till den konflikt som ligger bakom gruppens existens.

I väpnade konflikter finns många oklarheter som inte täcks av fördrag om de mänskliga rättigheterna. Handlingar som står i strid med internationell humanitär rätt kan dock påtalas med stöd av Genèvekonventionerna som varje väpnad politisk grupp är skyldig att respektera. I Genèvekonventionernas artikel 3, som är gemensam för de fyra konventionerna, förbjuds uttryckligen tortyr, politiska mord och tagande av gisslan.