Amnesty International är en global rörelse där mer än 7 miljoner människor i världen agerar för att mänskliga rättigheter ska gälla alla, alltid.

Shell i Nigerdeltat

I 60 år har olja utvunnits ur marken i Nigerdeltat, Nigeria. Den utvinns där människor bor, vid vattendrag varifrån de får sitt vatten och där de fiskar och vid jordbruksmarker. Oljeutvinningen dominerar hela regionen. Kors och tvärs går tusentals kilometer oljeledningar. Brevid byar, åkermark, älvar och floder. Oljeföroreningar från Shells verksamhet i Nigerdeltat har haft en förödande inverkan på människorna i regionen.

Mark, vatten och luft har skadats och för människorna i deltat, som är beroende av jordbruksmarker och vattendrag för sitt vatten, sin mat och sin försörjning har detta inneburit att de tvingats in i djup fattigdom då deras skördar minskar och fisken dör. Oljeutvinningen i deltat har med andra ord lett till kränkningar av rätten till hälsa och en hälsosam miljö, rätten till en tillfredsställande levnadsstandard, inklusive rätten till mat och vatten, och rätten att tjäna ett uppehälle genom arbete. 60 år har gått utan att Shell tar itu med oljeföroreningarna. Många utsläpp har inte sanerats eller inte sanerats ordentligt vilket kraftigt förvärrar den inverkan som dessa utsläpp får på miljön och på mänskliga rättigheter. Sommaren 2015 undersökte Amnesty och the Centre for the Environment, Human Rights and Development (CEHRD) fyra områden som Shell påstår att de har städat upp och funnit att de fortfarande är kraftigt förorenade. Läs rapporten Clean It Up.

Regelsystem?

Regleringen av oljeindustrin är nästan obefintlig i Nigeria, vilket utnyttjas av oljebolagen. Det finns lagar och regleringar men dessa genomdrivs inte. De myndigheter som ansvarar för verkställigheten är ineffektiva och i praktiken lämnas regleringen av oljeindustrin till... oljeföretagen. De som drabbas måste ofta förhandla direkt med oljebolagen för att få kompensation för de skador som utsläppen orsakar. Kompensation betalas inte ut om oljeutsläppet är ett resultat av vandalism eller sabotage – och bolagen och befolkningen har sällan samma uppfattning om vad som hänt. Kvinnor utestängs ofta helt från kompensationsprocesserna. Många områden i Nigerdeltat förblir förorenade då företagen inte renar utsläppen eller återställer marken och vattnet så långt som möjligt till ursprungligt skick.   

Människorna i Nigerdeltat har dessutom systematiskt nekats tillgång till information om vilken påverkan oljeutvinningen har på dem. Trots den kritik och den oro som förts fram av befolkningen om hur oljeföroreningarna påverkar hälsa, fiske, jordbruk och livskvalitet gör företagen och regeringen nästan ingen övervakningen och utvärdering av effekterna av oljeföroreningarna på befolkningen.

Kronisk förorening i Ogoniland

Den 4 augusti 2011 publicerade FN:s miljöprogram (UNEP) en stor vetenskaplig rapport om effekterna av oljeföroreningarna i Ogoniland i Nigerdeltat. Rapporten visade att  oljeutvinningen haft en katastrofal inverkan på de boende i området. 

Ogonifolket, visar rapporten, har levt i kronisk förorening under hela sina liv. Kanske allvarligast är vad man visar angående föroreningarna i dricksvattnet som utsätter människorna för allvarliga hälsorisker. Höga halter cancerogena ämnen påvisades och människorna i området varnas akut för hälsoriskerna.

UNEP visar också hur Shell systematiskt underlåter att sanera oljeläckorna och att de metoder som Shell använder är totalt ineffektiva. Platser som Shell påstår är sanerade går inte att särskilja från platser som inte är sanerade. UNEP: s rapport bekräftar också hur den nigerianska regeringen underlåter att reglera oljeindustrin. I Augusti 2014 publicerade Amnesty tillsammans med en rad organisationer en rapport som visar hur lite Shell har gjort sedan UNEP rapporten. Läs rapporten No Progress

Oljeläckorna i Bodo

I augusti och december 2008 inträffade omfattande läckor nära Bodo i Ogoniland. Oljan flödade ut ur läckorna i veckor innan Shell stoppade dem. Tusentals fat olja beräknas ha flutit ut i älvar, floder, träskmarker, jordbruksmarker och mangroveodlingar. 

Tiotusentals människor har drabbats av läckorna och den fortgående föroreningen. Fisket och jordbruket har skadats så till den grad att människors försörjningsmöjligheter förstörts och deras tillgång till mat underminerats. Tillgången till dricksvatten har försämrats och många oroar sig för hur deras hälsa påverkas. I oktober 2011 släppte Amnesty tillsammans med den nigerianska organisationen Centre for Environment, Human Rights and Development (CEHRD) en rapport om de konsekvenser som läckorna fått för människorna i deltat. I juni 2012 upptäcktes ytterligare en läcka i Bodo. Efter nio dagar stoppade Shell läckan genoma att hamra in ett träpinne i ledningen, men vägrar vidta fler åtgärder med hänvisning till att deras utredning visade att läckan uppstod efter ett sabotage. Amnesty valde att skicka bilder på läckan till en oberoende utredare med 40 års erfarenhet av att utvärdera och utreda oljebolags infrastruktur. Deras svar var att läckan uppenbart uppstått av korrosion, alltså dåligt underhållna ledningar.  Läs rapporten “Another Bodo oil spill”. 

Efter att befolkningen i Bodo misslyckades med att säkerställa kompensation i Nigeria, stämde de Shell i Storbritannien. Rättsprocessen inleddes 2011. Domstolshandlingarna visar att Shell upprepade gånger har kommit med falska påståenden om storleken på och konsekvenserna av oljeutsläppen för att försöka minimera skadeståndskostnader. Shell tvingades medge att företaget var medvetet om att de allra flesta oljeledningarna var gamla och att delar av dem var i så dåligt skick att de utgjorde "en allvarlig risk och fara".  

I januari 2015, sex år efter de två stora oljeläckorna i Bodo, nådde Shell och befolkningen en uppgörelse vilket innebär att oljejätten Shell ska betala 35 miljoner pund till 15 600 individer och 20 miljoner pund till samhället. Kompensationen är ett viktigt steg närmare rättvisan för människorna i Bodo, men verklig rättvisa blir det först när Shell sanerar de svårt förorenade vattendragen och träskmarkerna så att de åter kan försöja sig på fisket och att odla sin mark. 

Amnestys arbete

Shell är inte den enda aktören som är ansvarig för miljöproblemen i Nigerdeltat men Shell har i årtionden struntat i att ta itu med problemen. På Shells årsstämma den 22 maj 2012 ställde Amnesty dem till svars för misären de orsakat i Nigerdeltat. Shell valde återigen att inte svara utan hänvisade till den komplexa situationen i Nigerdeltat. Det är dags för Shell att sluta bete sig som om de är en åskådare i Nigerdeltat. Deras verksamhet är en direkt bidragande orsak till människorättssituationen och Shell måste ta ansvar för det nu. Amnesty arbetar för att säkerställa sanering och social rehabilitering av de oljeproducerande områdena i Nigerdeltat. 

Vi arbetar också för att oljeindustrin ska genomföra omfattande förändringar avseende hur de bedriver verksamhet i Nigerdeltat, bland annat vad gäller hur saneringsprocesserna,  undersökningarna av oljeutsläpp och samråden med samhällen bedrivs. 

Vi arbetar även gentemot den nigerianska regeringen som måste upprätthålla och stärka lagar och förordningar för att säkerställa en oberoende reglering av oljeindustrin. 

FN:s miljöprogram (UNEP) uppskattar att det kan ta mer än 25 år för regionen att återhämta sig och föreslår att en särskild fond om inledningsvis 1 miljard USD ska upprättas för att påbörja saneringen.  

Amnesty International kräver att Shell bidrar med det fulla beloppet, 1 miljard USD, för att starta upp fonden och därmed visa att de är redo att börja ta sitt ansvar. 

 

Vidare läsning

Läs rapporten (2009) Petroleum, Pollution and Poverty (PDF öppnas i nytt fönster)

Läs rapporten (2011)  The 'true' tragedy (PDF öppnas i nytt fönster)

Läs rapporten (2012)  Another Bodo oil spill (PDF öppnas i nytt fönster)

Läs rapporten (2013) Bad Information - Oil Spill Investigations in the Niger Delta (PDF öppnas i nytt fönster)

Läs rapporten (2014) No Progress - An Evaluation of the Implementation of UNEP's Environmental Assessment of Ogoniland, Three Years On

Läs vårt öppet brev till president Buhari (2015) Joint Open Letter to President Muhammadu Buhari on Tackling Oil Pollution in Nigeria

Läs rapporten (2015) Clean It Up

Senast ändrad:
7 december 2016 11:47