Slum och mänskliga rättigheter

De människorättskränkningar som sluminvånarna utsätts för är väldigt omfattande, både vad gäller antalet personer som drabbas och hur allvarlig inverkan det har på deras liv.

Människor som lever i slum saknar inte bara pengar och tillgångar utan även trygghet och makt. De diskrimineras och får inte tillgång till den mest grundläggande samhällsservice, som utbildning, sjukvård, rent vatten och tillräckligt med mat. Bostäderna är dåliga men dyra. Bristen på sanitet och avlopp ökar riskerna för att kolera och andra allvarliga sjukdomar sprids. Många lever med ett ständigt hot att tvångsvräkas.

Tvångsvräkningar genomförs med kort eller ingen förvarning alls. De som drabbas konsulteras inte och får sällan kompensation. De får inte delta när man planerar åtgärder för att uppgradera området.

Ojämlikhet av det här slaget är ofta ett resultat av att myndigheterna betraktar slumområden som olagliga – eller blundar för att de alls existrerar. Slumområdena tas inte med i myndigheternas planering och finansiering av grundläggande samhällsservice. De människor som påverkas av besluten tillfrågas inte och ingen lyssnar på vad de har att säga. Och om de utsätts för brott och människorättskränkningar är deras möjlighet att få rättvisa minimal. Istället behandlas sluminvånare ofta som kriminella – bara för att de är fattiga.

Kvinnor som lever i slum är ofta särskilt utsatta. De kan ha svårt att polisanmäla om de utsätts för misshandel och annat våld av sin partner. I områden där toaletter saknas tvingas kvinnor gå till avlägsna ställen eller vänta tills det är mörkt och riskerar därmed att utsättas för sexuellt våld och trakasserier.

Inte bara ett problem i den fattiga delen av världen

Liknande problem med exkludering, otrygghet, maktlöshet och avsaknad av rättigheter och offentlig service finns även i Europa, i fattiga områden i USA och i ursprungsfolkens reservat i Kanada och Australien. I Italien nekas romer tillgång till det nationella sjukvårdsystemet och annan samhällsservice eftersom deras bostäder inte auktoriserats av staten.

Myndigheterna har förstört deras läger och romer har blivit tvångsvräkta på grund av negativa stereotyper och diskriminering. I Slovakien saknas såväl skolor som kliniker, sjukhus, bibliotek och tvätterier i de romska bosättningarna. Det finns inte heller några kommunala transportmedel och dessa samhällen är helt avskurna från resten av befolkningen.

Slum är en konsekvens av att människor försummas och diskrimineras av regeringar och andra aktörer. I årtionden har lokala, nationella och internationella organisationer och organ arbetat för att regeringar, enskilt och i samarbete, ska förbättra livet för de många människor som lever i slummen.

Amnesty uppmanar regeringar att:

- förbjuda och förhindra tvångsvräkningar

- säkerställa lika tillgång till samhällsservice för människor som lever i slum (inklusive tillgång till rent vatten, sanitet, hälsovård, bostad, utbildning och rättvis, effektiv polisbevakning

- möjliggöra och säkerställa att människor i slummen aktivt kan delta i alla planer, projekt och budgetprocesser som syftar till att uppgradera områdena.

Mer om slum - länk till slumstories.org