Folkrättsbrott kräver ny lagstiftning

Oljeutvinning och annan råvaruutvinning åtföljs ofta av rättighetskränkningar. Korrupta regimer och skrupelfria bolags agerande leder till omfattande miljöförstöring, men även till att människor tvångsförflyttas och förlorar sina jobb. Vi behöver därför öka möjligheterna att ställa bolagen till svars i de länder där de har sina huvudkontor, skriver Amnesty International.

I dag är det 15 år sedan Ken Saro-Wiwa och åtta andra aktivister hängdes i Nigeria. Saro-Wiwa var en av ledarna för MOSOP, en organisation som sedan början av 1990-talet arbetade för Ogonifolkets rättigheter i Nigerdeltat. De kämpade mot den omfattande miljöförstöringen i regionen och för att en del av oljeinkomsterna skulle komma Ogonifolket till godo.

Deras krav riktade sig såväl mot den nigerianska regeringen som mot oljebolag som Shell, Chevron och Nigerian National Petroleum Company. MOSOP:s protester ledde till en våldsam respons från den nigerianska regeringen. I början av 1993 beslöt Shell att ta hem sin personal. Regeringens övergrepp mot Ogonifolket hårdnade under förevändningen att finna de personer som var skyldiga till morden på fyra Ogoniledare. Enligt vissa källor förstördes cirka 30 byar, 600 personer fängslades och 40 dödades. I början av 1995 häktades Ken Saro-Wiwa och ytterligare 14 aktivister för morden på ledarna. Amnesty ansåg att åtalet var politiskt motiverat och krävde Saro-Wiwas omedelbara och ovillkorliga frigivning – utan resultat. Saro-Wiwa och åtta av de andra fängslade dömdes till döden i en orättvis rättegång i slutet av oktober 1995 och hängdes.

Avrättningarna åtföljdes inte bara av protester från olika människorättsorganisationer utan ledde även till att Nigeria utsattes för ett flertal internationella sanktioner. Ett antal människorättsadvokater drog Shell inför rätta i USA, bland annat för delaktighet i avrättningarna. En amerikansk lag från 1789, Alien Tort Claims Act (ATCA), ger utländska medborgare rätt att föra skadeståndstalan i amerikansk domstol mot amerikanska medborgare och företag för människorättskränkningar begångna utanför USA:s gränser. Efter 13 års processande förliktes parterna: Shell gick i juni 2009 med på att betala 15,5 miljoner USD till kärandena, dock utan att erkänna något ansvar.

Hur ser det ut i Nigerdeltat i dag 15 år senare? Den situation som Saro-Wiwa och MOSOP protesterade mot är tyvärr i stort sett oförändrad. Shell-koncernen är en huvudaktör i området, miljöförstöringen och hälsoproblemen är omfattande och lokalbefolkningen har mycket svårt att lyfta sig ur fattigdom. Bara Shells verksamhet sträcker sig över ett 31 000 kvadratkilometer stort område genom vilket mängder av oljeledningar löper, sida vid sida med människors bostäder, jordbruk och vattentäkter. Lokalbefolkningen tvingas dricka, laga mat och tvätta sig i förorenat vatten. De äter förorenad fisk vilket leder till allvarliga hälsoproblem. De har berövats de flesta av sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, inklusive rätten till hälsa, mat och arbete.

Ett annat exempel är de folkrättsbrott som begicks i Sudan för att bereda plats för oljeutvinning i början på 2000-talet. För närvarande pågår en svensk förundersökning avseende svenska kopplingar till dessa med anledning av Lundin Oils engagemang där.

Oljeutvinning och annan råvaruutvinning åtföljs ofta av rättighetskränkningar. Korrupta regimer och skrupelfria bolags agerande leder till omfattande miljöförstöring, men även till att människor tvångsförflyttas och förlorar sina försörjningsmöjligheter. Inkomsterna från råvaruutvinningen kommer sällan lokalbefolkningen till godo, de som berörs får inte vara delaktiga i besluten och om de protesterar möts de ofta med våld.

Måste ställas till svars
Transnationella företag som bidrar till människorättskränkningar måste kunna ställas till svars. I dag kommer bolag som kränker rättigheter i korrupta eller svaga stater undan då de inte ställs till svars i det land där kränkningarna begås. Vi behöver därför öka möjligheterna att ställa bolagen till svars i de länder där de har sina huvudkontor – ATCA-lagstiftningen i USA skulle kunna tjäna som en förebild.

Amnesty för även en global kampanj mot oljeföroreningarna i Nigerdeltat; att de befintliga oljeföroreningarna saneras och att de människor som drabbats kompenseras. Vi kräver också att oljeindustrin i Nigeria regleras effektivt. Låt inte Ken Saro-Wiwas och MOSOP:s kamp för mänskliga rättigheter vara förgäves!

Bengt Brülde
docent i praktisk filosofi

Karin Bryngelsson
civilekonom

Robert Tolonen
jurist

Samtliga är aktiva i Amnesty International. 

 Läs debattartikeln i GöteborgsPosten