Internationell rätt
Uppdaterad onsdag 13 maj 2009.

För att i framtiden undvika den brutalitet som kännetecknade 1900-talet, måste ett rättssystem upprättas som gör slut på straffriheten för de förbrytare som är skyldiga till brott som till exempel folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser, tortyr, utomrättsliga avrättningar och "försvinnanden". Ett sådant system är nödvändigt för att hindra människor att begå dessa brott, att möjliggöra för offer att uppnå rättvisa och stödja försoning mellan grupper eller stater involverade in en konflikt.

1900-talet var kanske det blodigaste seklet i historien. Miljontals människor föll offer för folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser, tortyr, utomrättsliga avrättningar och "försvinnanden". Dessa brott begicks runt om i världen, i krig såväl som i fred.

Trots brottens fasansfulla karaktär har endast en handfull förbrytare ställts inför rätta. Majoriteten av åtalen inriktades på brott begågna under andra världskriget och i det forna Jugoslavien och Rwanda. I dessa fall inrättade det internationella samfundet internationella tribunaler för att behandla de allvarligaste fallen. I vissa fall har nationella domstolar gjort förundersökningar och åtalat utländska personer som rest in i landet för brott begångna utom landet.

Tyvärr har majoriteten av de åtalade kunnat genomföra sina brott med vetenskapen om att de troligtvis inte kommer att ställas inför rätta. Denna trend av straffrihet existerar av olika anledningar. Dels för att nationella domstolar i konfliktfyllda länder har svårt att genomföra rättegångar, men även för att den politiska viljan ibland saknas hos såväl de nationella myndigheterna som det internationella samfundet att ställa förövarna till svars. I många fall är det nationella rättsväsendet oförmöget att behandla sådana brott. Ofta kan nationella domstolar inte utöva universell rättsskipning gällande utländska personer som anklagas för brott och befinner sig i landet. Ibland kan länderna inte ens överlämna de anklagade personerna till internationella domstolar eftersom nationell lag inte tillåter det.

Amnesty arbetar för att stoppa straffrihet för dessa brott. För att åstadkomma detta utövar organisationen, tillsammans med tusentals andra icke-statliga organisationer runt om i världen, påtryckningar på regeringar för att de ska etablera internationella rättssystem kompletterade av nationella system så att förövare ställs inför rätta. Amnesty uppmanar alla stater att:

• ratificera Romstadgan till den internationell brottmålsdomstolen, ICC, och anta en effektiv lagstiftning i enlighet med domstolen.

• anta och använda universell rättsskipning i brott som folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser, tortyr, utomrättsliga avrättningar och "försvinnanden". Det är en förutsättning för att de nationella domstolarna ska kunna undersöka om det finns tillräckliga och godtagbara bevis. Om bevisgrunden finns ska personer som kommer in i landets territorium, och som anklagas för dessa brott, oavsett av var brottet begicks eller förövarens eller offrets nationalitet, ställas inför rätta.

År 2002 inrättades den internationella brottmålsdomstolen, ICC. Denna domstol ska pröva de grövsta brotten i de fall då nationella rättsystem underlåter eller ej har möjlighet att driva dessa fall.

Länk till svenska pressnotiser

Länk till Amnestys information på engelska

Länk til den svenska sektionens juristgruppen