Svenska sektionen av Amnesty International
Den svenska sektionen av Amnesty International bildades 1964 och har sedan dess vuxit till en av de största Amnestysektionerna i världen. Vi har ca 90 000 medlemmar och givare och omsätter ungefär 80 miljoner per år. Arbetet bedrivs på flera olika nivåer.
Följande avsnitt handlar om hur svenska Amnesty fungerar. Viktigt att hålla i minnet när du läser är att Amnesty är en stor organisation som förändras ständigt när nya behov uppstår.
Av den anledningen ska organisationen som den beskrivs här inte ses som något statiskt, som inte går eller inte kan komma att ruckas på. Tvärtom välkomnar vi dina idéer på hur vi kan bli en ännu bättre organisation.
Styrelsen
I stadgarna står det att ”styrelsen ansvarar för att årsmötets beslut genomförs och har övergripande ansvar för sektionens ekonomi och verksamhet”. Det betyder att styrelsen leder arbetet i sektionen mellan årsmötena och fattar strategiska beslut om inriktningen för och utvecklingen av vårt arbete.
Styrelsen består av en ordförande, en kassör och åtta ytterligare ordinarie ledamöter samt två suppleanter. Det finns också en personalrepresentant med en egen suppleant. Alla ordinarie ledamöter väljs på två år medan suppleanterna väljs på ett år. Återval är möjligt och det finns ingen gräns för hur många gånger man kan omväljas.
Några av styrelsens viktigaste funktioner är:
- att besluta om kommande års budget
- att tillsätta generalsekreteraren som är sektionens högsta tjänsteman
- att komma med förslag till årsmötet om förändringar av Amnestys arbete
- att representera sektionen på olika internationella möten, bland annat på det internationella rådsmötet (hela Amnesty Internationals högsta beslutande organ) och utse den delegation som åker dit
- att sätta igång diskussion och förankra beslut i sektionen, både på nationell och internationell nivå
Styrelsen träffas sju gånger om året och arbetet leds av ordföranden. Till sin hjälp har styrelsen sekretariatet men även möjligheten att tillsätta olika uppdragsgrupper som kan utreda någon särskild fråga styrelsen ska fatta beslut om. En sådan uppdragsgrupp kan bestå av olika personer, ibland styrelseledamöter, ibland medlemmar och ibland anställda. För internationella organisationsfrågor finns en fast kommitté knuten till styrelsen, kallad Amnestys Internationella Kommitté, AIK (förkortningen har i detta fall inget med ett visst fotbollslag att göra). På sekretariatet finns också en styrelsesekreterare anställd för att ge administrativt stöd till styrelsen.
Amnesty har två sätt att säkerställa att vår verksamhet fungerar som den ska. Dels har vi revisorer som kontrollerar att vi sköter ekonomin på ett bra sätt och dels en granskningskommitté som granskar att de övriga delarna av styrelsens arbete fungerar bra och följer de styrdokument och riktlinjer som finns.
Styrelsen nomineras av valberedningen och väljs av årsmötet.
Sekretariatet
Det löpande praktiska arbetet sköts av sekretariatet. Sekretariatet ansvarar för att se till att styrelsens och årsmötets beslut blir verklighet. Generalsekreteraren leder arbetet på sekretariatet som idag är uppbyggt av ett huvudkontor i Stockholm och två lokala kontor, ett i Göteborg och ett i Malmö. Totalt finns det ett 30-tal heltidsanställda och ca 10 frivilliga som kommer in några dagar i veckan och hjälper till ideellt. Dessutom jobbar ett stort antal personer med face-to-face, alltså som värvare på stan, och ytterligare ett stort antal med telemarketing. Utöver det har sekretariatet cirka 15 praktikanter varje termin.
Arbetet på sekretariatet är ordnat efter tre huvudområden:
Opinion och påverkan
Den här avdelningen tar fram kampanjer och kampanjmaterial baserade på våra internationella kampanjer och prioriteringar. Den ger stöd till alla grupper, distrikt och andra enheter och håller olika utbildningar för de aktiva medlemmarna. Dessutom besvarar avdelningen frågor om mänskliga rättigheter från allmänheten och media. Avdleningen sysslar också med lobbyarbete gentemot politiker liksom rådgivning för asylsökande.
Kommunikation och fundraising
Den här avdelningen sköter all medlemsvärvning och insamlingsverksamhet utöver den som bedrivs ute i grupper. Härifrån sköts också hemsidan och all annan kommunikation som går ut från svenska Amnesty, t.ex. medlemstidningen Amnesty Press och givarbrev. Medlemsservice och telemarketing är andra exempel på sådant som görs av den här avdelningen. Eutlokaliserad funktion är sektionens postorderförsäljning, som sköts ideellt av amnestygrupperna i Lund.
Resurser och organisation
Den här avdelningen fungerar lite som organisationens nav. Härifrån sköts all administration som t.ex. ekonomin, driften av sekretariatet, IT och personalfrågor.
Samordningar
I en så stor organisation som Amnesty finns det förstås en otrolig massa medlemmar som sitter på expertkunskaper om olika teman, geografiska områden och annat. Och eftersom personalen och de frivilliga inte ensamma har all den kunskapen som behövs vore det ju dumt att inte utnyttja att medlemmarna har det. Därför förlitar sig sektionen på ideellt arbetande samordnare, vars uppgift är att följa utvecklingen inom respektive land/region.
Landsamordnare och landprogram är ett sätt att samordna allt arbete som sker på ett land, d.v.s. främst aktionsfall, blixtaktioner och landaktioner. En av de stora fördelarna med landprogram är att de anslutna grupperna har möjlighet att arbeta under en längre period med samma land/region. Detta leder till att det blir bättre kontinuitet i arbetet och att gruppen bygger upp en djupare kunskap om landet.
Det är samordningsgruppen för respektive landprogram som har huvudansvar för arbetet inom landprogrammet och ser till att grupperna får arbetsmaterial och information. Kommunikationen inom landprogrammen sker via e-post och därför krävs det att kontaktpersonen i gruppen har regelbunden tillgång till e-post. Det behöver inte vara gruppsekreteraren som är kontaktperson för landprogrammet.
Alla grupper har möjlighet att ansluta sig till ett eller flera landprogram. Kontakta ansvarig person på sekretariatet. De grupper som får ett aktionsfall i ett land där vi har landprogram blir automatiskt anslutna till programmet. Det finns även landsamordnare för länder där det inte finns ett landprogram. Dessa samordnare ger framförallt stöd till de grupper har ett aktionsfall i det landet/regionen. På medlemssidorna finns en förteckning över landprogram och samordnare och kontaktuppgifter till dem.
Specialgrupper
Specialgrupperna är inriktade på ett särskilt tema eller ämnesområde. Det kan till exempel vara dödsstraffet, kvinnors rättigheter eller juridiska frågor. Specialgrupperna får aktionsmaterial direkt från IS och deltar oftast inte i arbetet med nationella kampanjer och aktioner så vida de inte rör just den gruppens tema. Specialgrupperna fungerar också som en resurs för sektionen och är våra ideella experter.
Genom sina specialkunskaper kan de svara på frågor från medlemmar, media och allmänhet, föreläsa om sitt område, medverka i utbildningar och ta fram informationsmaterial om sitt tema. Specialgrupperna ska också bedriva ett opinionsbildande arbete gentemot allmänheten, till exempel genom att ta initiativ till utåtriktade aktiviteter, medverka i lobbyinsatser, arrangera seminarier, skriva insändare eller debattartiklar och göra informationsutskick.
Amnestyfonden
Amnestyfonden är en stiftelse som ansvarar för den svenska sektionens biståndsarbete. Fonden bildades av Hans Alfredson och Tage Danielsson 1966. Grundplåten utgjordes av pengar från Hasse & Tage-revyn ”Å vilken härlig fred”. Idag står Amnestyfonden för ca en tredjedel av Amnesty Internationals totala bistånd.
Pengarna går bland annat till rehabilitering av tortyrskadade, stöd till samvetsfångar och deras familjer och till anhöriga till "försvunna" eller utomrättsligt avrättade. Det kan handla om bidrag till uppehälle, läkarvård, kläder eller skolgång för barn. Andra stora kostnader är hjälp till människor som måste fly till säker plats p.g.a. dödshot. Fonden ger även stöd till organisationer och nätverk som jobbar med mänskliga rättigheter, t.ex. genom utbildning i MR-frågor och lobbyarbete. I Sverige kan asylsökande också få ekonomiskt bistånd i form av rättshjälp eller dokumentering av tortyrskador.
Utbetalningar från Amnestyfonden beslutas av Fondens styrelse, som väljs av årsmötet. Till sin hjälp har styrelsen en anställd på sekretariatet som sköter det administrativa arbetet.
