Mödradödlighet
Uppdaterad torsdag 7 januari 2010.




Att vara gravid och föda barn är ingen sjukdom – ändå dör en kvinna varje minut till följd av komplikationer i samband med graviditet eller förlossning. Det är ingenting annat än en människorättsskandal att mer än 500 000 kvinnor dör varje år – trots att nästan all mödradödlighet går att förhindra. Det som krävs är att kvinnor får tillgång till hälso- och sjukvård av god kvalitet. Och att kvinnors liv anses vara värda att rädda.

Mödradödlighet och fattigdom
Mödradödlighet är kanske den tydligaste måttstocken på gapet mellan fattiga och rika länder vad gäller hälsa: över 95 procent av alla fall av mödradödlighet sker i fattiga länder. För varje fall av mödradödlighet är det ytterligare 20 kvinnor som blir allvarligt sjuka eller skadade.

Omkring 15 procent av alla gravida kvinnor i världen riskerar att drabbas av livshotande komplikationer i samband med graviditet och förlossning. Med undantag av de kvinnor som får komplikationer till följd av osäkra aborter, är det näst intill omöjligt att förutse vilka som kommer att drabbas. Däremot kan dödsfallen och skadorna nästan alltid undvikas om alla kvinnor får tillgång till akut mödra- och förlossningsvård.

Kvinnor som lever i fattigdom har sällan tillgång till akut mödra- och förlossningsvård. För fattiga kvinnor på landsbygden kan kostnaden för - eller bristen på - transporter vara ett hinder att ta sig till en klinik. Många kvinnor har också mycket liten eller ingen tillgång till information om riskerna för komplikationer, speciellt om de saknar utbildning.

Mödradödlighet och mänskliga rättigheter
Det finns tydliga kopplingar mellan mödradödlighet och mänskliga rättigheter. Fattigdom i kombination med diskriminering på grund av ras, etnicitet, ålder och status för immigranter ökar riskerna för att dö i samband med graviditet och förlossning. I Sierra Leone riskerar 1 av 8 kvinnor att dö i mödradödlighet under sin levnad. Skillnaderna inom ett och samma land kan vara stora på grund av olika former av diskriminering. I USA, där 2–3 kvinnor dör i mödradödlighet varje dag, är mödradödligheten tre gånger så hög bland afroamerikanska kvinnor jämfört med vita kvinnor.

Avsaknaden av mödra- och förlossningsvård kränker kvinnors rätt till liv och hälsa. Det handlar inte i första hand på bristande ekonomiska resurser, utan om hur regeringar väljer att fördela och distribuera sina offentliga vårdinrättningar, tjänster och resurser. Regeringars försummelser och diskriminering kränker kvinnors rättigheter i massiv skala. Akut mödra- och förlossningsvård som är av god kvalitet och tillgänglig för alla måste prioriteras. Avgifter, kostnader och andra hinder som utgör hinder för att vården i praktiken blir åtkomlig för alla kvinnor måste tas bort. Avsaknaden av

I många fall har mödradödlighet föregåtts av en rad människorättskränkningar. Sexuellt våld och tidiga eller påtvingade äktenskap leder till tonårsgraviditeter, vilket i sig ökar riskerna för mödradödlighet. I utvecklingsländerna är komplikationer som relaterar till graviditet och förlossning den vanligaste dödsorsaken bland flickor och kvinnor mellan 15–19. Könsstympning kan också öka riskerna för komplikationer vid förlossning.

Många flickor och kvinnor nekas rätten att själva bestämma när, hur ofta och hur många barn de vill ha. Könsdiskriminering inom familjen och i samhället i stort bidrar till att kvinnor kan ha svårt att kräva att deras behov och rättigheter tas på allvar. Omkring 200 miljoner kvinnor saknar tillgång till preventivmedel och säker, effektiv familjeplanering. Tillgången till säkra aborter är också mycket starkt begränsad. Informationen om sexuell och reproduktiv hälsa är bristfällig.

Mödradödlighet fördjupar fattigdomen

Mödradödlighet orsakas inte bara av fattigdom utan leder också till att fattigdom fördjupas. Enligt FN:s befolkningsfond, UNFPA, förlorar mer än en miljon barn sina mammor i mödradödlighet varje år, och fattigdomen går i arv till dessa barn. Flickor tvingas avbryta sin skolgång för att ersätta modern i hushållsarbetet och för att se efter de yngre syskonen. De riskerar också att tidigt giftas bort.

Amnestys mål är att stoppa de människorättskränkningar som orsakar mödradödlighet, balnd annat genom att kräva att:

• alla kvinnor får tillgång tilll akut mödra- och förlossningsvård
• direkta och indirekta kostnader som hindrar, diskriminerar och exkluderar fattiga kvinnor från att få tillgång till vård, avlägsnas
• stärka kvinnors egenmakt och rätt att aktivt delta i beslut och planering så att hälso- och sjukvården motsvarar deras behov, samt att de kan utkräva ansvar från sina regeringar.
• internationella aktörer, såsom givarländer, internationella finansiella aktörer och och multilaterala organisationer stödjer nationella regeringar i deras ansträngningar för att minska mödradödligheten. Alla policys och praktiker som har en negativ inverkan på kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter ska upphöra.

Uppdaterad torsdag 7 januari 2010 av Katarina Bergehed , sidansvarig Fredrik Kron .